Här finns information om Krigsarkivet i Stockholm, den arkivinstitution som förvarar militära handlingar. Här kan du hitta uppgifter om förfadern som var indelt soldat, till exempel.

Förr eller senare stöter man på anor som var soldater eller båtsmän. Det kan då vara intressant att känna till lite om det soldatliv de levde samt hur indelningsverket fungerade. Denna sida är ett försök att ge en inblick i detta.

Indelningsverket tillkom 1682 på initiativ av kung Karl XI. Varje landskap eller län skulle nu ställa upp ett regemente om 1 200 infanterister, uppdelade i åtta kompanier. Ett kompani bestod av 150 soldater. Varje soldat rekryterades och försörjdes av en rote, som skulle bestå av två gårdar.

När man släktforskar är det relativt vanligt att man förr eller senare stöter på anor som varit soldater,  ryttare eller båtsmän. Rätt naturligt vill man då ta reda mer information om dessa krigsmän. Frågor som gärna poppar upp är vilket regemente han fanns vid, vilket kompani, har han varit med om något krig? Hur var livet som soldat, var innebar indelningsverket? Vilken är regementets historia?

Artikel publicerad i den finländska släktforskartidskriften Genos 1954.

De flesta av våra landskapsregementen sattes upp under 1620-talet och har sitt ursprung i de fänikor och ryttarfanor som skapades i de olika landsdelarna under Gustav Vasas tid.

• Örlogsflottan
• Skärgårdsflottan

Allmogen hade sedan medeltiden varit indelad i sk skeppslag. Antalet skeppslag varierade mellan olika landsdelar. De hemman som ingick i skeppslagen skulle under krigstider tillhandahålla krigsskepp, utrustning och manskap.

Kungl. krigskollegium fick sin första instruktion 1636. Bland dess ledamöter (krigsråden) intog rikstygmästaren en särställning. Krigskollegiet leddes av riksmarsken.Rikstygmästaren skulle hantera alla frågor som gällde "riksens artilleri på fästningar, i fält och på flottan", arklier, rustkammare, krigsindustri och artilleripersonalen. Titeln ändrades 1682 generalfälttygmästare.

Sverige har varit inblandad i ett stort antal krig från Gustav Vasa på 1500-talet till Karl XIV Johan i början av 1800-talet. Med alla krig har Sveriges karta förändrats genom århundradena. Störst var Sverige under stormaktstiden fram till början av 1700-talet.

• 1631 Slaget vid Breitenfeld
• 1632 Slaget vid Lützen
• 1656 Tåget över Bält
• 1676 Slaget vid Lund
• Persongalleri - Breitenfeld/Lützen
• 1700-1721 Det stora nordiska kriget
• 1700 Slaget vid Narva
• 1709 Slaget vid Poltava 1709
• 1790Svensksund

Om man har anor i regementet  kan det vara av intresse att känna till lite om regementets historia.

En kapare gjorde sina erövringar på uppdrag av sin regering. De hade i uppdrag att angripa och plundra fartyg, örlogs- såväl som handelsfartyg från fiendenationer. Som bevis att de agerade på uppdrag försågs kaparna med en skriftlig fullmakt, ett sk. kaparbrev (fribrev).

Sedan början av 1980-talet har allt fler regionala soldatinventeringar startat.Dessa har till uppgift att belysa den indelte soldatens liv när han inte var på kommenderingar eller möten.

Syftet med denna sida är att ge en övergripande bild över den historiska utvecklingen av det svenska försvaret. De tidigaste formerna för vår försvarsorganisation kan man dock bara gissa sig till. Utifrån olika litteratur jag har haft tillgång till har jag som lekman i ämnet försökt att sammanställa en så sann bild över historieutvecklingen för försvaret som möjligt.

 http://hem.passagen.se/mrwalker/1_lifgrenhist.htm
Utgiven av Rolf Ström

Karl XI genomförde indelningsverket. Det ständiga knekthållet organiserades till Östgöta Regemente medan rusthållet bildade Östgöta Ryttare. Under Gustav III och efter kriget med Ryssland, 1791, slogs de båda östgötska regementena ihop till ett enda, Livgrenadjär Regementet.

Svensk krigshistoria, eftersom Internet är ett utmärkt medium för att publicera texter - man kan hela tiden omarbeta och utvidga materialet - så beslöt jag mig för att använda mig av det.

Det stora nordiska kriget 1700-1721

• Bombardemanget av Köpenhamn 1700
• Slaget vid Narva 20 november 1700
• Nöteborgs belägring 1702
• Caleb Frumeries berättelse om striderna i Kurland och Litauen 1703
• Slaget vid Jacobstadt 26 juli 1704
• Karl XII, Rehnsköld och de ryska fångarna vid Fraustadt
• Karl XII lämnar det belägrade Stralsund
• Det norska fälttåget 1718
• Krigsrådet i Tistedalen 1/12 1718
• Gustaf  von Psilander (1669-1738) : sjöofficeren, landshövdingen och presidenten

 Skånska kriget 1675-1679

• Lorentz Creutz brev till sina barn 27 maj 1676

Svenska sammanfattning

Sida med information om det finska kriget 1808-1809