|
Denna sida presenterar vi länkar till olika historiska artiklar hittade på internet som har anknytning till släktforskning . Tipsa oss gärna om andra länkar. Skicka gärna dina kompletteringar, rättelser och kommentarer; ange källan. Var god och meddela oss om någon länkadress på sidorna är felaktig, så vi kan rätta till den. |
|
|
|
|
|
|
| Svensk historia | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slhist_sv.htm Utgiven av Hans Högman Följande historiska avsnitt är på intet sätt
fullständig ur historisk synvinkel. |
|
|
|
|
| Gamla mått och vikter | |
| Webbplats: http://www.lokalhistoria.nu/ Utgiven av Svensk Lokalhistorisk Databas Webbplats: http://www.dis-aros.se/diverse.html Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slmatt.htm Gamla mått och vikter kan ställa till huvudbry för dagens människor. Om man tittar på bouppteckningar, gamla brev och dokument, äldre litteratur etc. stöter man ofta på dessa gamla måttangivelser. Det kan då vara av intresse att veta vad de motsvarar i dagens måttsystem. |
|
|
|
|
| Vårt gamla myntsystem | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slmynt.htm Utgiven av Hans Högman Det kan vara ganska förvirrande när man stöter på gamla dokument med myntangivelser. Följande sida är ett försök att reda upp begreppen, om en på en hög nivå. |
|
|
|
|
| Bankernas historia | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slmynt.htm#Banker Utgiven av Hans Högman År 1657 öppnade Johan Palmstruch (1611 - 1671) Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco. De började ge ut sedelmynt 1661. Dessa sedlar var på fasta belopp och var utformade som ett bevis på tillgodohavande. Folk deponerade de tunga kopparplåtarna i banken och fick kreditsedlar som bevis på sitt tillgodohavande. Sedlarna gavs ut i daler kopparmynt. |
|
|
|
|
| Postbefordran förr | |
| Webbplats:
http://www.algonet.se/~hogman/slpost.htm Utgiven av Hans Högman Hur skickade man brev förr? Hur var postgången, hur lång tid tog det för brevet att nå fram? Skickade allmänheten brev? Man kan ställa många frågor om hur man tog kontakt med släktingar som bodde långt borta eller hur myndigheter kommunicerade. |
|
|
|
|
| Lagar och förordningar / Brott och straff | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slbrott.htm Utgiven av Hans Högman Det kan vara intressant att känna till de lagar och förordningar som styrde våra förfäders liv. Vilka var förordningarna, vilka var brotten och vilka straff utmättes? |
|
|
|
|
| Polisväsendet förr i tiden | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/sl_polis.htm Utgiven av Hans Högman När fick vi en polis i Sverige? Hur gick brottsbekämpningen till förr i tiden |
|
|
|
|
| Sjukdomar förr | |
| Webbplats: http://www.dis-aros.se/diverse.html Utgiven av DIS-Aros Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk.htm Då effektiv behandling ofta saknades kunde ofta sjukdomar som idag lätt kan behandlas leda till döden. Många sjukdomar berodde på dålig hygien ofta kombinerad med stora folksamlingar. |
|
|
|
|
| Jordbrukets avkastning och nödår | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/sljordbruk.htm Utgiven av Hans Högman Avkastningen på åkrarna var förr i tiden mycket blygsam i förhållande till dagens moderna jordbruksmetoder. Till stor del hände detta samman med den ägosplittring som fanns i byarna där varje bonde hade sina tegar på många ställen. |
|
|
|
|
| Kyrkans organisation | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slkyrka.htm Utgiven av Hans Högman Den svenska sockenindelning är mycket gammal. Nuvarande utseende fick den under 1100/1200-talen. Sockenbegreppet har två betydelser, del en kyrklig och dels en världslig. Det är osäkert vilken betydelse som kom först. |
|
|
|
|
| Adel och adelsbegrepp | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/sl_adel.htm Utgiven av Hans Högman Vad är adel, hur uppstod
adelskapet? |
|
|
|
|
| Begreppet från det gamla bondesamhället | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/torpare-bonder.htm Utgiven av Hans Högman Det är mycket vanligt att man stöter på begrepp som torp och torpare när man håller på med släktforskning. Däremot är nog inte alla helt klara med vad detta innebär. Att torpare var en person med ett mindre lantbruk är nog de flesta medveten om men inte mer. |
|
| Statarsystemet | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/slstat.htm Utgiven av Hans Högman Följande text är enbart en kort sammanställning av statarsystemet och inte en vetenskaplig avhandling. Materialet är till stor del hämtad från boken "Statarlängan från Berga" av Ivar Lo-Johansson m fl. |
|
|
|
|
| Änkan -myndig men sårbar | |
| Webbplats: http://user.tninet.se/~eeb816k/ch2.htm Utgiven av Anna Orebrand. "De uslaste bland
socknens fattiga." En undersökning av soldatänkornas
levnadsvillkor i Olands härad under 1800-talet. |
|
|
|
|
| Svensk historia, Ledsaga, Landskap, Härad, Hovrätt | |
| Webbplats:
http://w1.877.telia.com/~u87716965/index.htm Utgiven av Rolf Ström Webbplats: http://www.nog.nu/harader/harad.html Denna del av min site ägnar jag åt att ge en översikt hur det svenska bondesamhället var organiserat och fungerade. Förklaringar till Ledsaga, Landskap, Härad, Hovrätt, Socken. |
|
|
|
|
| Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler | |
| Webbplats: http://www.rsv.se/folkbokforing/ovrigt/folkboforingens_historia.html Utgiven av RSV |
|
|
|
|
| Ordböcker | |
| Webbplats: http://www.genealogia.fi/lyh/indexr.htm Utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland En samling förkortningar på svenska, finska och latin som släktforskaren kan stöta på vid sin forskning. Listan är ej en komplett samling förkortningar, utan en mängd förkortningar samlade ur olika källor. Webbplats: http://www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar/ordforklaringar.html Webbplats: http://www.lokalhistoria.nu/ Webbplats: http://hem.fyristorg.com/uahan/ordlista.htm Webbplats: http://www.dis-aros.se/diverse.html Webbplats: http://g3.spraakdata.gu.se/osa/ Webbplats: http://w1.827.telia.com/~u82703773/genealogi/latin.html Webbplats: http://ddss.nu/generella/ordbok.asp Webbplats: http://www.humangeo.su.se/department/lhgo/Ordlista.htm |
|
|
|
|
| Varför i hela friden skrev prästerna på latin | |
| Webbplats: http://w1.250.telia.com/~u25013696/latin.htm Utgiven av Jorge G. Lintrup När man börjar släktforska
och läsa gamla kyrkböcker kommer man snart underfund med att de språkkunskaper
man har inte räcker till på långa vägar. |
|
|
|
|
| Till döden skiljer dem åt... | |
| Webbplats: http://w1.250.telia.com/~u25013696/lagbok.htm Utgiven av Jorge G. Lintrup Om 1734 års lag och de hårda straffen för äktenskapsbrott och andra förseelser Varför denna ansamling av regler och förordningar om något som är så enkelt och okomplicerat som ett äktenskap? Ja, med dagens ögon är det obegripligt, men när 1734 års lag skrevs, hängde liv och död samman med hur den sociala strukturen byggdes upp i äktenskapen. |
|
|
|
|
| Släktnamn, släkttermer, bonden och andra begrepp | |
| Webbplats: http://hem.passagen.se/cadu7490/patronym.htm#Släktnamn Utgiven av Centrum för lokalhistoria Släktnamn, soldatnamn, bonden och diverse begrepp. |
|
|
|
|
| Dödsorsaker | |
| Webbplats: http://ddss.nu/svdodsorsak.htm Utgiven av Demografisk Databas Södra Sverige Ordlista dödsorsaker på Svenska och Latin Webbplats: http://www.anarkiv.se/genealogi/sjukdom.html |
|
|
|
|
| Domböcker i häradsrätternas, rådhusrätternas och kämnersrätternas arkiv | |
| Webbplats: http://ddss.nu/dombok.htm Utgiven av Demografisk Databas Södra Sverige Så söker man i domböcker. |
|
|
|
|
| Okänd fader eller moder | |
| Webbplats:http://ddss.nu/FaoMo.asp#fader Utgiven av Demografisk Databas Södra Sverige Okänd fader Webbplats:http://ddss.nu/FaoMo.asp#Moder |
|
|
|
|
| Svenskt namnskick i gångna tider | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/namnskick_sv.htm Utgiven av Hans Högman Går vi riktigt långt tillbaka i tiden hade varje individ enbart ett namn, ett tilltalsnamn. För att kunna skilja olika personer med samma tilltalsnamn började man senare att till namnet lägga en beskrivning av personen eller namnet på orten han levde eller kom ifrån. |
|
|
|
|
| Bondesamhället | |
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/bondesamhallet.htm Utgiven av Hans Högman I det svenska bondesamhället under 1700- och 1800-talet talade man inte så mycket om familjen utan om "folket på gården". Till gårdsfolket hörde bondens familj, kanske några släktingar och dessutom tjänstefolket: drängar och pigor. Drängarna och pigorna kunde vara barn, ungdomar som arbetade tills de fick en egen gård, och äldre människor som inte hade kunnat skaffa egen jord. På en svensk gård bodde oftast ej fler än tio personer. Det var svårt att skaffa fram mat till fler. |
|
|
|
|
|
|
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/larling-gesall-mastare.htm Utgiven av Hans Högman När en person började sin bana som hantverkare var det som lärling hos en mästare. Villkoren för lärlingsutbildningen, exempelvis lärlingstiden, reglerades av skråordningarna och varierade mellan olika yrken. Enbart pojkar antogs som lärlingar. De fick inte vara född utanför äktenskapet, dvs de fick inte vara oäkta barn. |
|
|
|
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fjorde.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Jordeboken är en förteckning över alla skattlagda hemman inom ett visst område (socken, fögderi eller län) med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fmantal.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Webbplats:http://www.ra.se/ula/mantal.html Mantalslängderna har sitt ursprung i de s k kvarntullslängderna som 1625 infördes för upptagande av en avgift för varje tunna säd som bönderna malde. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fdombocker.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Till år 1849 fanns fyra instanser rörande mål som prövades vid de allmänna domstolarna. Första instans var på landsbygden häradsrätten och i städerna kämnärsrätten. Andra instans var lagmansrätten på landet och rådhusrätten i städerna. Tredje instans var hovrätten och den fjärde instansen var högsta domstolen. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fsocken.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Sockenstämmoprotokollen ingår i kyrkoarkiven bland de kyrkokommunala handlingarna (serie KI). I protokollen behandlas förvaltningen av socknens verksamheter och tillgångar. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fkyrko.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Webbplats: http://www.ra.se/vla/forskarblad%201.htm Genom kyrkolagen 1686 tillkom föreskrifter för hela landet om att prästerkapet skulle föra folkbokföringsanteckningar. Syftet med den personbokföring som infördes var att den skulle tjäna prästens ämbetsgärning. "Prästerna skola hålla vissa längder på alla sina åhörare, huus ifrån huus, Gård ifrån Gård och weta besked om deras framsteg och kunnskap uti deras Christendomsstycken". |
|
|
|
| Webbplats: http://www.ddb.umu.se/ddbmaterial/kyrkmat.htm Utgiven av Demografiska databasen Umeå universitet Den svenska kyrkobokföringen reglerades genom kyrkolagen 1686. De flesta stift hade då redan infört kyrkobokföring. Hur långt tillbaka i tiden kyrkobokföringen sträcker sig vet man inte. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Ffolkr.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet
|
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fallmogensbe.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Besvärens ursprung finns i den svenska allmogens traditionella rätt att vända sig direkt till konungen med sina klagomål. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Flansman.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Länsman hade tillsyn över allmän ordning och säkerhet (polisuppgifter), såg till att kronans egendom sköttes riktigt och att skatter betalades, höll ordning i häradshäktet, verkställde häktning och biträdde vid fångtransporter. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik%5Fprovinsial.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Årsberättelserna är indelade i avdelningar som behandlar ortens allmänna karaktär, allmänna sjukdomar som förekommit under året, fattigvård, kriminalvård, folkskolor, badinrättningar, apotek, vaccinationer, gjorda obduktioner, vetenskapliga iakttagelser av skilda slag, uppräkning av läkare, apotekare, barnmorskor m fl verksamma inom medicinalväsendet. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik_roteringsrul.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Jordeboken är en förteckning över alla skattlagda hemman inom ett visst område (socken, fögderi eller län) med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik_fanglistor.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Länsfängelserna och kronohäktena insände månadsvis listor över sina intagna till JK fr o m 1750-talet och även till JO sedan ämbetet inrättats 1809, eftersom det ingick bland hans uppgifter att utöva tillsyn över fängelserna så att ingen hölls olagligt häktad. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.foark.umu.se/samlingar/mik_utslagsk.htm Utgiven av Forskningsarkivet Umeå universitet Följande ärendetyper är vanligast förekommande: nybyggesinrättningar, hemmansklyvningar, torpinrättningar, immissioner (ständig åborätt i kronohemmen), hemmanssammanläggningar, spannmålsunderstöd, fiskerier, brandstod, befrielse från kronoutlagor, option och tillökningsskatt, intagor av odlingslägenheter och skattläggningsutslag. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.lokalhistoria.nu/ Utgiven av SLHD Termen socken har sitt ursprung i fornsvenskans sokn = söka, i betydelsen de som söker sig till samma kyrka. Socknens viktigaste uppgifter var att anställa klockare och präst, vårda kyrkans egendom samt bygga och underhålla kyrkan |
|
|
|
| Webbplats: http://www.dis-aros.se/diverse.html Utgiven av DIS-Aros Webbplats: http://hem.fyristorg.com/uahan/ordlista.htm Webbplats:http: http//www.solace.mh.se/~blasta/jobb.htm Webbplats:http: http://www.gotlands-genvagar.com/yrken/yrken.htm Här kan du läsa vad Nationalencyklopedin säger om de för släktforskare kanske vanligaste yrkena. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.algonet.se/~hogman/kyrktagning.htm Utgiven av Hans Högman Efter förlossningen ansågs kvinnan/modern vara "oren". Denna tidsperiod av "orenhet" skulle pågå i 6 veckor efter förlossningen. Därefter skulle kvinnan genomgå en ritual i kyrkan för att åter tas upp i den kyrkliga och sociala gemenskapen. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.ra.se/ula/bouppteckning.html Utgiven av Landsarkivet Uppsala Bouppteckningar En bouppteckning är en uppteckning av ett bos tillgångar och skulder. Bouppteckningar har sedan 1600-talet upprättats vid dödsfall och vid vissa andra tillfällen när bon delats, t ex vid konkurser och äktenskapsskillnader. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.ra.se/ula/Torp.html Utgiven av Landsarkivet Uppsala Ursprungligen var ett torp ett nybygge på allmänningsmark, som tillhörde en by eller ett härad. Det var oftast för litet för att skattläggas som bondgård. |
|
|
|
| Webbplats: http://www.ra.se/vla/forskarblad%204.htm Utgiven av RA Värmlands arkiv Det bästa sättet att komma igång med sin släktforskning kan vara att gå en kurs arrange-rad av ett studieförbund. Vill man inte göra så eller om det saknas kurser på orten man bor, bör man börja på biblioteket. |
|
|
|
| Webbplats: www.edu.linkoping.se/berzelius/biblioteket/miljohist/kolera.htm Utgiven av Vattnets betydelse för människans hälsa i Linköping 1860 -1900.Projektarbete i miljöhistoria vid Berzeliusskolan. Tänk
dig... |
|
|
|
| Webbplats: http://www.rsv.se/broschyrer/117/1171.html Utgiven av RSV Artiklarna behandlar översiktligt de svenska skatternas historia från allra första början och fram till den tidpunkt då vi fick det skattesystem vi har idag |
|
|
Hans Sandersen |